Min hemsida startade jag år 2003. Jag ville ha ut min egen konst på den.Roligt!

Jag upptäckte att det varså kul att hålla på med datorn att det blev så mycket annat på min hemsida än konst.

På senare tid har det blivit mycket med matlagning.

Jag försöker alltid att laga min egen mat från grunden, men… måste erkänna att jag periodvis äter färdiga rätter som finns i affärenas frysdiakar.

Men jag tröttnar… tycker inte det är gott.

Jag bävar när jag blir så gammal att jag är tvungen att äta av kommunens färdiga maträtter.

Jag vet ju att det kommer att bli så.

Just därför lagar jag mer egen mat i mitt egna kök. Passar på att njuta medan jag kan.

Idag har jag bakat ett bröd i min vackra, röda, ärvda gjutjärnsgryta.

Ett ljuvt barndomsminne, grytan användes flitigt i mitt fosterhem.

.

I gårkväll rörde jag ihop: vetemjöl, vatten. jäst och salt.

.

In i kylskåpet, skall stå där till nästa dag.

.

Idag på morgonen såg degen ut så här…

.

Vek ihop degen några gånger – slipper att knåda – lade degen på en kandduk och en handduk ovanpå. Jäsa i två timmar i rumsvärme.

.

Gjutjärnsgrytan värmes upp i ugnen.  230 grader.

.

Degen färdigjäst efter två timmar.

.

Snabbt ner med degen i den heta grytan.

.

På med locket och låt det gå 30 minuter.

.

Efter 30 minuter = av med locket och grädda i ytterligare 30 minuter.

.

Färdiggräddad.

.

Brödet uppstjälpt från grytan. Högt och fint utan att ha knådat det.

.

Ser gott nut!

.

Ni som följt min blogg, vet att jag håller på och döstädar jämt. Har samlat på mig alldeles för många prylar/saker.

På bilden ser Ni min fina, vackra och vita ugnsform. Den kan jag inte döstäda bort, jag fick den av mina barn när jag fyllde 40 år.

Just idag kom jag på att jag har inte använt den vita formen på väldigt länge.

.

Bestämde i all hast att göra en köttfärspaj.

Formen är stor… men det går att frysa in en del av pajen. Bra att bara värma en dag när jag kommer hem från mitt halvidsmåleri på stan.

.

Man gör ett vanligt potatismos med mjölk.

.

Steker köttfärsen…

Ni ser jag använder min gamla gjutjärnsgryta, Kockums, har ägt den grytan sedan 60 år tillbaka. Den är i färgerna vit och grön.

.

Steker rivna morrötter, finhackad lök och grovrivet rotseleri. Saltar.

.

Ner med grönsakerna i formen.

.

Ovenpå bredes potatismoset ut.

.

Gräddas i ugnen i 20 minuter, 200 graders värme.

.

Gott!

.

En kall öl till!

.

.

Hasse Karlsson

1934  –  2019

.

Mina två barn och jag flyttade till Karlshamn år 1970, hamnade vi i huset mittemot där Hasse med familj bodde. Min yngsta flicka var lika gammal som Hasses flicka Margita.Blev då natruligt att barnen sprang över till varandra för att umgås.

Hasse coch jag arbetade båda som poliser i Karlshamn, men på olika avdelningar.

Mina barn berättade att Margita viskat till dem att hon haft en storebror, men att han var död. Hon sa också att ingen fick prata om honom.

Jag hade svårt att tro på detta att hon haft en storebror. Men förstod att det var sant då Margita och mina barn fick sitta i Hasses bil på parkeringen till Bredåkra kyrkogård, medan Hasse och hans fru Barbro var sysselsatta ”med något” på kyrkogården.

.

Mina barn med Margita i mitten.

Ni ser att det är samma ingång till huset som jag bor i nu år 2019.

.

Vi flyttade till Skåne och efter några år fick vi veta att Margita hade dött, endast 12 år gammal.

.

Som pensionär flyttade jag tillbaka till Blekinge och började att besöka polispensionärsträffarna i Blekinge. Då fick jag träffa Hasse igen. Han bodde nu i Ronneby och även hans hustru Barbro hade gått bort, han var nu helt ensam.

.

Varje gång vi träffades, frågade han efter mina barn och jag berättade att de hade barn så jag var mormor. Jag vågade inte säga så mycket om mina nära o kära, var rädd att göra Hasse ledsen då, han hade ingen familj längre.

.

Hasse var stolt över sin dotter Margita. Vid ett tillfälle tog han med sig ett fotoalbum där det fanns många foton på Margita och på mina flickor. Han var stolt och glad över dessa foton, han satt ofta och tittade i fotoalbumet. Han frågade mig vilken lucia som var finast under alla år i Karlshamns polishus, jag kunde inte gissa. Han sa att det var det året våra flickor lussade i polishuset.

.

Under de sista åren ringde Hasse ofta, när han kände sig ensam och ville prata om våra flickor. Varje telefonsamtal avslutades med orden ”hälsa dina flickor”.

.

Vi pratades vid på Margitas födelsedag den 6 september nu i år,

11 dagar innan Hasse gick bort. Han var trött och hade ont i hela kroppen. Denna gång avslutades samtalet med att ”jag ringer när jag blir bättre”.

.

Vila i frid Hasse – du genomsnälle man – som miste hela din familj.

Nu är Ni återförenade!

.

År 2017 besökte Hasse oss i polishuset i Karlshamn, Kjell GG till vänster.

Bilden är tagen i polishusets vind, Hasse går igenom idrottssaker som vi sedan kunde placera i Karlshamns polismuseum.

.

Från Stellan Lundin

Va trevligt… modemotiv på nya svenska frimärken!

Det är sällan jag skickar brev med posten numera. men nu måste jag skicka iväg några brev till K V I N N O R.

Så skönt att det ges ut motiv på nya frimärken som är kvinnligt.

.

.

.

.

.

.

.

.