.
Vår älskade hund i släkten är död.
Problem med höfterna sedan något år tillbaka. Fick medicin, men hade ändå ont.
Idag på promenad som vanligt, slutade med att hon inte kunde förflytta sig.
Husse fick bära henne hem till gården. Sedan blev det vidare med bil till Djursjukhuset i Malmö för avlivning.
Stor sorg i familjen och bland släkt och vänner.
På Stävesjö gård, där Shila bott i 9 år, (född i Gammalstorp i Blekinge) grävdes idag, en grav, på en plats som varit hennes favoritplats.
.
.
Fotona är från sommaren 2015
.
.
.
T o m jag älskade Shila, jag som är hundrädd.
Min granne i Norje, min svenska släkt, som hade släktgården tvärs över vägen, hade en s k vakthund som bet och skrämde mig, när jag var liten, trots att jag så ofta besökte familjen.
Jag med Shila – april 2015
vi poserar för fotografen.
Julen 2015
den sista julen för Shila på Stävesjö gård i Skåne
på gården blev hon också begravd på hennes favoritplats.
.
.
En härlig stadig hund, just i det formatet jag tycker om. Hade själv en boxer. Sorgen är stor och ren. Det finns inga ambivalenser.
Men skönt att hon måste bli gammal och lida länge.
Har haft intensiva dar och knappt hunnit vara vid datorn. Nu flödar solen och nu är vintern över.
Nya tag. Förhoppningsvis.
Så härliga bilder Marjatta, en alldeles underbar hund. Ja visst sörjer man. Så tillgivet den håller sitt huvud mot dig. Om man ändå kunde hålla sig med hund skulle man alltid ha sällskap.
Fina bilder av dig och hunden. Oj jag grät när jag läste det. Min hund har också höftproblemer (höftdysplasi). Hon är 10 år men har bara problemer då och då, men jag gruvar!!!