.

I dessa coronatider, har kulturjournalisten på Blt, ordnat så att konstnärer får skicka in sina reportage istället för att besöka dem.

Jag fick en förfrågan .

naturligtvis nappade jag – en liten guldkant blev det i mitt skapande.TACK!

–

.

.

Min första anhalt var till fotvården.

Nytt var en glasskiva för att skydda mot coronasmitta.

.

Var sjunde vecka blir jag väl behandlad av Karina, nytt idag, var glasskivan, men inget som störde.

.

Nästa anhalt var Rockos café vid Ronnebygatan.

Nytt denna gång var en Coronabänk. En röd färgstark bänk

.

.

.

Torget Karlshamn.

Lägg märke till den vackra blå himlen.

.

Apoteket vid torget besökte jag.

Coronalinjer absolut.

.

Apotekets stolar, där man kan sitta och vänta på sin tur.

.

.

I Flaggens affärshus hängde detta jättemeddelande om Coronaepedemin på tre olika språk.

Karlshamns kommun har tryckt upp detta jätteplakat.

.

.

.

Underbar bukett med Norje-liljekonvaljer.

Fotot togs år 2009.

.

Liljekonvaljstället var lätt att nå, men sedan har motorvägen byggts och då är det genast svårare att plocka dessa underbart doftande blommor.

.

Här poserar jag vid den blivande motorvägen över Vesan. Året är 2013 då jag besökte Norje.

Liljekonvaljdungen syns bakom mig.

.

Liljekonvaljdungen ser man till vänster i bilden.

.

.

Jag har köpt en ny mobil – efter åtta år med den gamla.

.

Här ser Ni min nya mobil och min gamla röda.

Den gamla kunde jag bara ringa och SMS:a med. Jag var nöjd med detta. Folk har undrat över min gamla mobil, de menade att jag som är så datorkunnig med egen hemsida, inte vill ha en modern mobil?

Jag gillar inte att tala i telefon då betyder det att jag inte behöver vara så uppkopplad jämt. Mina målarkompisar har alltid sina mobiler med sig och jag tycker det är störande att det skall ringas och svaras stup i ett. Ibland tycker jag att det är en mobilkurs jag går på istället för en målarkurs.

.

Jag jobbar på med min ”döstädning light”.

Men vissa foton kan man bara inte slänga. De ger mig sådana fina minnen så det är en fröjd att plocka fram dem och njuta över en lycklig tid.

Året är 1970, jag arbetade som polis i Karlshamn. Bostaden låg nära jobbet och mina barn hade nära till skolan. De sneddade över polishusets gård – genvägen – till skolan. Alla gjorde så, att promenera bara några meter från polishuset. Nu är det annorlunda, ett högt staket omgärdar polishusets gård. Ingen kan längre ta denna genväg.

.

.

Polisen i Karlshamn hade skjutövning på Stibyberget i Hällevik på Listerlandet i Blekinge.

Vi poliser på ordningen som inte var i tjänst. just den dagen (vi jobbade i skift) vi fick vara med och då även ta med våra barn, denna varma fina sommardag.

Ett av mina barn tog denna bild. Jag klädd i rött – en färg – som jag älskar.

.

Efter skjutningen fick mina barn gå fram och sätta klisterlappar på de ställen jag lyckats träffa. Lägg märke till bomullstussen i örat – skulle skydda mot de skarpa smällarna, även vi poliser hade sådant dåligt skydd. Numera är skyddet mycket bättre.

Jag blir så varm om hjärtat när jag ser denna bild på mina underbara barn. Jag är ju lyckligt lottad som som fött två friska barn och sedan har jag fått fyra friska barnbarn och två friska barnbarnsbarn. Medan livet pågick som bäst – mitt uppe i livet – då hade man inte tid att fundera på denna lycka. Men nu när jag närmar mig 80 år ja, då kommer tankarna på hur mycket jag har att vara tacksam över.

.

Mina två barn är som ”natt och dag” så olika. Den ena mörkhårig med bruna ögon och är kvällsmänniska. Den andra är ljushårig med blå ögon och är morgonmänniska. Som väl var kunde jag alltid erbjuda dem varsitt sovrum så de kunde behålla sina vanor.

.

.

År 1970

.

.

På den tiden fanns det något som hette ”Skolpolis”.

Det var frivilliga skolelever som utbildades till skolpolis av den riktiga polisen. Min äldsta dotter anmälde sig och här ses hon på Erik Dahlbergsvägen vid övergångsstället intill Ronnebygatan.

På den tiden respekterades skolpolisernas ”stopp” idag hade ingen brytt sig. Kommer inte ihåg vilket år de togs bort.

Lägg märke till de röda utsvängda långbyxan, väldigt modernt med utsvängda långbyxor på den tiden. Mina barn fick mycket röda kläder av mig så när de var små, när de blev lite mer vuxna så bestämde de att aldrig mer bära kläder i färgen rött.

.

.

Till sist

min älsklingsbild:

Det finns så mycken kärlek bakom deras vinkning till mamma som tog fotot.

År 1970, mina barn åker karusell på torget i Karlshamn. Under Östersjöfestivalen kunde barn roa sig med en sådan karusell.

I år är blir det inge Östersjöfestival p g a corona.

.