Ateljé Titoff

.

Jag som fẗt en personlig anmälan till nyinvigningen av KARLSHAMNS MUSEUM detta på grund av att jag/vi lämnat över vårt POLISMUSEUM till det ”riktiga museet i Karlshamn. Jag får numera betala 50 kronor för att se min gamla polisuniform från år 1969.

Klockan 14 var vi inbjudna – som vanligt var jag ute i god tid. Bra väder var viktigt eftersom invigningen skulle ske delvis utomhus på museets innergård.

Här ser Ni den nya ingången till Karlshamns museum. Innanför döljer sig en helt ny hiss: kostat 6 miljoner.

Bad någon att ta ett foto på mig = jag bar klänning inte långbyxor till detta högtidliga tillfällen.

Karlshamns scoutsextett startade invigningen. Vi blev en stor samling inbjudna som samlades i en ring runt orkestern. Därefter hölls det två korta ta av ordföranden och en man bosatt i Karlshamn.

Når vi kom in i byggnaden bjöds vi på ett glas alkoholfritt plus tilltugg.

 Sedan fick vi mingla runt tills vi en timme senare träffas i Expressenhallen för att där lyssna på vår brännvinskung L O Smiths levnadsöde. Han som gjorde Karlshamn känt över hela världen genom sin KARLSHAMNS PUNSCH.

Läs om punschmuseet i Karlshamn  KLIKA HÄR

.

Själv minglade jag till polisavdelningen. Där på bilden ser Ni min polisuniform från år 1969. Jag måste passa på att titta nästa besök kostar det 50 kronor.

.

.

Vuxenskolan år 2016.

Det var det året som vi sex i målarkursen plötsligt fick en ny målarkompis = Hans längst till höger, 93 år.

Han hade då flyttat tillbaka till Karlshamn efter många åts bortovaro. Genast anmälde han sig till en målarkurs och det blev just vi.

Hans vintertavla = han var en duktig konstnär.

.

Nu har Hans lämnat oss en månad före sin 101 års dag.

FARVÄL HANS FRÅN OSS MÅLARKOMPISAR

.

.

Hela programmet handlade om vackra tyger.

Jag njöt av dessa färgstarka mönster!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

På Sikö auktioner fann jag en likadan barnträhäst som jag lekte med som barn.

Klicka in Er på Sikö auktioner  HÄR

Bild: Sikö

Jag var i femårsåldern när jag fick en sådan trähäst att leka med. I mindre utförsbackar kunde den rulla några meter. När jag sedan själv fick barn ja då kunde jag plocka fram trähästen och även de tyckte om den.

Tyvärr glömdes den ute i regnet och trähästen blev så skadad att den fick kastas.

Nu när jag återser den på Sikös hemsida minns jag att mina fostertanter skulle på begravning i Mörrums kyrka. Det var deras mammas bror som hade dött. Han bodde i Vekerum i släktgården som deras mamma även växt upp i.

Men problemet var att de måste ordna barnvakt åt mig. Det blev deras svägerska Elsa som bodde tvärs över vägen. Det var Elsa som köpt trähästen till mig. Hon ville inte att jag skulle bli ledsen när mina fostertanter lämnade bort mig. Det blev bra, jag har inget minne över att jag blev ledsen och grät.

Jag tror att det var BRIO i Osby som tillverkade barnträhästen.

.