.

.

.

.

.

Eva Johansson 

Bilden ovan och texten här nedan var publicerad i Blekinge Läns Tidning den 8 september 2020.

.

Eva bjöd alla på glädje och kärlek

Eva tillhörde min svenska släkt. Jag kom som fosterbarn från Finland och hamnade då hos Evas pappas tre fastrar i Norje. Vi bodde grannar. Så småningom lämnade både Eva och jag Norje. Eva fick en lägenhet i ett grupp­boende på Dagslände­vägen i Asarum. Men vi förlorade inte kontakten med varandra. Eva höll väldigt noga reda på vad jag och mina barn sysslade med.

.

Eva arbetade med att sy ryggsäckar på daglig verksamhet i Karlshamn. ­Tygerna var vackra linnetyger med mönster som de själva ritat och tryckt.

.

År 2002 flyttade jag ­tillbaka till Norje. Då blev jag alltid bjuden till Evas födelsekalas på grupp­boendet. Eva förgyllde tillvaron för de andra som bor där, med sin omtänksamhet, lättsamhet och glädje. Hon visade aldrig någon sur min, hon var alltid glad. Jag fick träffa de andra fyra som bodde med henne. Jag såg hur bra de trivdes tillsammans.

.

Direkt, blev Eva och Håkan ”extra” förtjusta i varandra. Eva berättade för mig, med stor glädje, att Håkan var hennes kille. Eva älskade sitt jobb och att träffa människor. När daglig verksamhet öppnade affären i Flaggenhuset i Karlshamn, blev det ­dubbel glädje. Evas alster såldes snabbt. Kunder ­beställde tygkassar, av just Evas ritade mönster: Änglar.

Jag själv köpte en tygkasse med Evas änglar, på svart botten. Numera, när jag handlar min mat, bär jag alltid hem mina varor i Evas ”änglakasse”.

.

När sedan Coronapandemin kom, blev det hastigt stopp för Eva att jobba med sin sömnad. Alla på gruppboendet fick stanna hemma. Hon längtade till jobbet. Under påsken var Eva i Norje och hälsade på sin mamma och ­storebror. De förstod att Eva inte mådde så bra, när hon inte kunde jobba. Storebror Per-Anders behöll henne då hemma, hos sig. Han var själv tvungen att distansjobba hemifrån på grund av pandemin.

Det blev så att storebror satt i ett rum, med sin ­dator och Eva satt i ett ­annat rum, med sin dator med program som hon kunde jobba med. De båda tog varje dag en fyra kilometer lång promenad. Mamma Ulla passade upp dem med mat.

.

Eva såg fram mot 2020 års Sweden Rock Festival, men det blev inget på grund av pandemin. Men hon, strålade av glädje, när hon pratade om SRF:s dagarna år 2019, då var hon där med sin storebror.

.

Livet flöt på och sommaren 2020 kunde Eva bada och simma varje dag i havet i Norje. Den 9 augusti blev Eva hastigt sjuk. Hon bad själv om en ambulans. Det blev så. Den förde henne till sjukhus. Läkarna kom fram till att lever och njurar inte fungerade som de skulle. Hon avled den 21 augusti 2020.

Marjatta Titoff

.

.

.

Evas ritade änglar, som trycktes upp på linnetyg. Änglamönstret trycktes även upp på röd bakgrund.

.

Evas ritade mönster: JORDGUBBAR

.

Eva och Håkan.

De två som tyckte så mycket om varandra!

Titta…  hur deras ögon lyser av glädje!  Detta att de kunde vara i  varandras närhet!

 

.

Evas dikt:

.

Evas gravplats på Ysane kyrkogård.

Foto: P-A Johansson

Evas gravsten.

.

Eva

.

Eva

.

.

Ibland har jag undrat:

VEM TITTAR PÅ MIN HEMSIDA?

Idag fick jag ett telefonsamtal från en, det visade sig att det vara en gammal småskolekamrat, från Norje småskola.

Ulla

Fotot från småskolan.

.

Jag själv…

.

Vår FRÖKEN…

.

Ack vad tiden går…

jag fick ju fråga hur livet har varit, hon bor fortfarande kvar i Norje, men nu vid havet.

Jag försökte berätta om mitt liv – men – hon hade vetskap om ”allt”. Varför det?

Jo, hon läser min blogg regelbundet. SÅÅÅÅ KUL

Vi pratade om gamla minnen och så skrattade vi mycket. Vi kunde bara säga något namn eller händelse så förstod vi. Märkligt med gamla klasskamrater, man behöver inte göra sig märkvärdigare än man är, bara vara som vanligt.

Roligt för mig själv att en besökare på min hemsida hörde av sig, jag hoppas på att fler hör av sig.Överraskningar är alltid roligt. Jag glömde att fråga efter din E-postadress Ulla, så skriv till mig:

.

.

.

.

.

.

.

.

Kvar finns en vacker kakelklädd vägg – den skall inte rivas – utan behållas plus en ovanlig trappa som går ner i källaren. Två detaljer som är från när byggnaden byggdes på 1960-talet.

.

.

.

.

På min väg till torget ser jag denna jättekran vid torget.

.

.

.

.

.

En ensam jobbare – så högt upp.

.