Ateljé Titoff

Här ser ni min vanliga väg till centrum av Karlshamn. Trevliga låga små hus i kvarteret intill där jag bor.

Plötsligt finns en konstutställning i det gula husets fönster. VAD TREVLIGT

.

Under gårdagen besökte mig en glad ”Rockfantast” – Josefin – hon som i flera år alltid har  jobbat ihop till sin biljett till Sweden Rock. Hon tillhör den stora skaran av festivalarbetare som fixar o donar med allt före festdagarna.

Stolt visar Josefin upp sitt ”armband” som betyder att hon har sin 5ooo kronors biljett att kunna beska festivalens alla fyra dagar.

Det andra ”armbandet” betyder att Sweden Rock bjuder på mat också. Hoppas att du Josefin får det trevligt under festivalen du har verkligen fått jobba för att få din biljett.

……………….

…………………

Här får ni se bilder från Sweden Rock år 2010 året efter flyttade jag ifrån Norje till Karlshamn. Därefter har jag inte besökt festivalen mer. Under alla år har det alltid varit en lugn skötsam festival.

Alla trädgårdar i den lilla byn Norje ser ut så här år efter år när festivalen drar in i byn.

Smart sätt att kyla sin öl…

Marjatta Titoff

som

festivalbesökare år 2010.

.

Från min loftgång kan jag se ner till vår fina innergåd. Där har vi utemöbler, gräsmattor och odlingslådor för hyresgäster som vill odla grönsaker eller blommor.

.

Hedda ned sina föräldrar på min loftgång.

Hedda 6 månader är mitt yngsta barnbarnsbarn och även hon heter Titoff i efter namn. Min pappa – Feodor Titoffs släktnamn från Karelen i Finland.

Yngst och äldst i min släkt = Hedda och jag.

Underbara Hedda…

………………………

Lite vemodig blir jag när jag ser Hedda 6 månader… VARFÖR?

Jo, när jag var 6 månader gammal fick min pappa permission från kriget för att åka hem och se sitt yngsta barn – vi träffades bara denna enda gång – efter detta möte var han tvungen att åter gå ut i kriget och stupade. Var endast 41 år.

Min mamma har berättat för mig att han var så stolt och glad över att jag hade fått hans bruna ögonfärg. Mina två äldre systrar hade mammas blåa ögonfärg.

Jag hoppas att jag uppförde mig väl vid detta enda möte med min pappa. Hoppas att jag gav honom ett fint leende med min tandlösa mun.

Här familjen som skingrades efter min pappas död. Mamma och äldsta dottern blev kvar i Finland. Medan jag och mellansystern skickades med en lapp om halsen till Sverige.

.

Salmi kyrka

Kyrkan 60 år efter att ryssarna erövrat vår hembygd i Karelen.

Jag inne i den plundrade kyrkan.

Ryssarna har stulit allt som går att plocka från en kyrka. Ikoner, fönster, golv och tak.

Medan jag stod där ramlade tegelstenar ner från taket.

Jag letade efter min pappas grav.

Alla gravstenar var het borta från kyrkogården. Stenarna hade använts till vägfyllning.

.

.

Finland har inte glömt karelarna som stupade i kriget.

Här ovan ser ni det vackra minnesmonumentet över stupade karelare.

Jag fann min pappas namn: Titov Feodor 41 år

Finland förfinskade våra ryskklingade namn min pappa fick då heta Titov istället för Titoff.

.

.

Karlshamns polishus år 2024

Huset byggdes som Karlshamns lasarett. År 1960 och 1962 födde jag mina två barn i det vackra huset.

År 1970 började jag att arbeta som polis i Karlshamn.

Som pensionär var jag med om att bygga KARLSHAMNS POLISMUSEUM i huset. Detta var år 2017. Numera finns vårt polismuseum i Karlshamns stads lokaler.

Nu år 2024 besökte jag polishuset igen för att ansöka om nytt pass.

Det gamla passets foto.

Så här såg jag ut när jag sökte pass. Förunderligt att söka pass vid 83 års ålder.

.