Ronneby: Margitas pappa är död

.

Hasse Karlsson

1934  –  2019

.

Mina två barn och jag flyttade till Karlshamn år 1970, hamnade vi i huset mittemot där Hasse med familj bodde. Min yngsta flicka var lika gammal som Hasses flicka Margita.Blev då natruligt att barnen sprang över till varandra för att umgås.

Hasse coch jag arbetade båda som poliser i Karlshamn, men på olika avdelningar.

Mina barn berättade att Margita viskat till dem att hon haft en storebror, men att han var död. Hon sa också att ingen fick prata om honom.

Jag hade svårt att tro på detta att hon haft en storebror. Men förstod att det var sant då Margita och mina barn fick sitta i Hasses bil på parkeringen till Bredåkra kyrkogård, medan Hasse och hans fru Barbro var sysselsatta ”med något” på kyrkogården.

.

Mina barn med Margita i mitten.

Ni ser att det är samma ingång till huset som jag bor i nu år 2019.

.

Vi flyttade till Skåne och efter några år fick vi veta att Margita hade dött, endast 12 år gammal.

.

Som pensionär flyttade jag tillbaka till Blekinge och började att besöka polispensionärsträffarna i Blekinge. Då fick jag träffa Hasse igen. Han bodde nu i Ronneby och även hans hustru Barbro hade gått bort, han var nu helt ensam.

.

Varje gång vi träffades, frågade han efter mina barn och jag berättade att de hade barn så jag var mormor. Jag vågade inte säga så mycket om mina nära o kära, var rädd att göra Hasse ledsen då, han hade ingen familj längre.

.

Hasse var stolt över sin dotter Margita. Vid ett tillfälle tog han med sig ett fotoalbum där det fanns många foton på Margita och på mina flickor. Han var stolt och glad över dessa foton, han satt ofta och tittade i fotoalbumet. Han frågade mig vilken lucia som var finast under alla år i Karlshamns polishus, jag kunde inte gissa. Han sa att det var det året våra flickor lussade i polishuset.

.

Under de sista åren ringde Hasse ofta, när han kände sig ensam och ville prata om våra flickor. Varje telefonsamtal avslutades med orden ”hälsa dina flickor”.

.

Vi pratades vid på Margitas födelsedag den 6 september nu i år,

11 dagar innan Hasse gick bort. Han var trött och hade ont i hela kroppen. Denna gång avslutades samtalet med att ”jag ringer när jag blir bättre”.

.

Vila i frid Hasse – du genomsnälle man – som miste hela din familj.

Nu är Ni återförenade!

.

År 2017 besökte Hasse oss i polishuset i Karlshamn, Kjell GG till vänster.

Bilden är tagen i polishusets vind, Hasse går igenom idrottssaker som vi sedan kunde placera i Karlshamns polismuseum.

 

.

Från Stellan Lundin

Träffade och lärde känna Hasse i sin yrkesroll som vakthavande befäl i Karlshamn år 1989.
Lärde känna honom som en glad och godhjärtad person med stort intresse för sin yrkesroll!
Samtalen med Hasse var som regel positiva och avslutades mestadels med munterhet. I sin
yrkesroll var han noggrann och såg ofta praktiska lösningar inom lagens råmärken. Han var
uppskattad som arbetsledare i sin arbetstur.
Senare i livet, efter pensioneringen bosatte Hasse sig i Ronneby, där han ofta kunde ses på
stadens torg med en cykel och som oftast i samtal med någon stadsbo. Han var en känd profil
och uppskattad för sina berättelser från flydda tider! Ofta återkom Hasse till Listerby, där han
hade sitt hjärta i mångt och mycket! Listerby fotbollsklubb har i och med Hasses bortgång mist en
trogen supporter!
Hasse lämnar ett mycket ljust minne efter sig!
Stellan Lundin
.
.

 

 

Kommentarer

  1. Att mista sina barn i tidiga barnaår och dessutom två stycken kan knäcka den starkaste människa. Trots detta var Hasse alltid en glad, trevlig, positiv person. Hämtade Hasse och Vi samåkte till Karlshamn vid det traditionella ”lussekaffet” på Karlshamns Polishus i december 2018. Hasse var då 84 år gammal men relativt pigg o rask och som alltid glad!!
    Hade telefonkontakt med Hasse på försommaren 2019 och han lät fortfarande relativt pigg.

    Vila i frid Hasse och hoppas Barbro o dina två barn välkomnar dej!

  2. Ulf Fridvall

    Kände inte till dessa sorgliga kapitlen i Hasses liv. Känner bar honom som en otroligt trevlig polis och människa. Hade ofta kontakt med honom när jag jobbade på trafiken och han bodde i Johannishus. Hasse var senior på Johannishus skola i flera år och han ringde några gånger varje år och undrade om vi kunde ha en hastighetskontroller vid skolan. Vi ordnade hastighetskontroller åt Hasse och han hörde av sig och tackade. Det var alltid trevligt att prata med honom. Träffade också honom ofta i Ronneby, sedan han flyttat dit.

    Jag saknar våra samtal. Vila i frid!

Kommentering avstängd.