Ateljé Titoff

.

Vetemjöl, torrjäst, salt och vatten.

Blandningen får stå i rumsvärme i 24 timmar.

Delade oliver. Tyvärr hade jag bara så här få hemma. Borde varit fubbelt så mycket.

Efter att jag har dragit ut degen med händerna, läggs de skivade olivern på.

Här har jag vikit in olivbitarna  i degen. Jäsa nu i en timme.

Efter en timme, lyfter man ner den färdigjästa degen i en gjutjärnsgryta, som är förvärmd i ugnen, 220 grader. Bakplåtspapperet ansas till, höga kanter klippes bort.

220 grader i en timme i ugnen. Min älskade vackra, föda gamla gryta. Den fanns redan – år 1945 – när jag hamnade i mitt fosterhem.

Efter 30 minuter plockar man bort locket från grytan.

Färdigt! Här ser man hur brödet ser ut i botten.

Här har jag delat brödet i två delar.

Gott med nybryggt kaffe och hembakat bröd med ost. Det är den långa jästiden som gör att brödet blir gott!

.

.

.

.

Kriget i Ukraina gör mig så ledsen… jag tycker det påminner så mycket om kriget i Finland.

Min mamma tänker jag mycket på, hur hon fick fly ensam för min pappa var i kriget.

Hon hade ingen resväska eller ryggsäck att packa ner sina saker när hon var tvingad att fly från vårt hem.

Hon tog ett sängöverkast och knöt ihop det om de få tillhörigheterna som hon kunde bära med sig, förutom oss barn.

På bilden ser Ni jag till vänster, min storasyster Anna och vår mamma med min dotter i sitt knä. Jag åkte till Finland för att visa upp min mammas barnbarn.

Hon berättade då om sängöverkastet, det som vi sitter på. Familjens fotoalbum tog hon med sig i flykten. Vad mer minns jag inte av det hon berättade.

.

Norje Havsbad år 2008 med min systerdotter från Finland till höger. Hennes båda barn badar i havet i bakgrunden på bilden.

Min systerdotter har bytt efternamn efter sin skilsmässa. Hon tog då sin morfars efternamn: Titoff.

Underbart att min faders efternamn lever vidare i släkten. Han dog i kriget bara 40 år gammal

Min pappa Feodor Titoff (jag äger bara detta enda foto på min pappa.)

.

.

Lycka är att kunna skicka påskkort till två barnbarnsbarn!

U N D E R B A R T

.

.

När jag sålde mitt hus i Norje för över 10 år sedan lämnade jag kvar denna möbel, buffèn från 1930-telet.  En stadig sak i ek!

Någon tid efter försäljningen hälsade jag på i mitt gamla hus.

Jag är alltid välkommen att gästa de nya ägarna. De bjuder då alltid på god hemlagad mat och hembakta kakor till kaffet.

De hade buffèn kvar på samma plats som jag lämnade det. Det är jag som finns med på bilden.

Nästa gång jag gästade Norje, var buffèn omgjord till något väldigt tjusigt.

Helt i min smak!

Nedre delen av buffèn var placerad i badrummet. Målad i svart med nyinköpta vita lådhandtag. Ovanför ett vitt handfat och en spegel med bred guldram

Så lyxigt att kliva in i detta badrum!

.