.

Brev från år 1970 = går inte att slänga, det är ju ”kvinnohistoria”…

.

Tydligen var det så att alla poliser som fick tjänst i Karlshamn och som flyttade dit. Fick detta erbjudande om gratis tidning i 10 dagar.

Att det var en kvinnlig polis som fått tjänst i staden, nej sådant var otänkbart på den tiden. Så unik var man…

.

Allmänheten kom gärna fram och hälsade med att ta i hand, just för att det var en kv polis. TREVLIGT!

En natt, när jag hade innetjänst och vid ett telefonsamtal, där uppringaren, en man, skulle anmäla ett pågående inbrott, så avbröt han sig själv med att säga:

”Väldigt vad kvinnligt ni låter!”

.

.

.

.

Om Ni undrar över adressen – att jag har samma adress nu år 2016 – ja, jag bor i samma hus.

1966 byggdes huset av en privatperson och år 2010 köpte Karlshamns Bostäder (KABO) huset.

Då 1970 bodde jag på våningsplan 4 nu är det våningsplan 3.

Ett väldigt trevligt hus, man kan ”gå runt” inne i lägenheterna. Lägenheterna verkar större då när man kan gå runt i dem. Annars brukar lägenheter ha en korridor, där olika dörrar finns till rummen och badrummet och köket.

 Arkitekten har tänkt till här, den familjen som lät bygga huset bodde själv i huset i en femrummare, så de ville ha det så trivsamt som möjligt.

Då 1970 fick jag lägenheten genom bekantas bekanta. En kv åklagare skulle flytta från staden och på så vis blev den ledig. Den privata hyresvärden ville inte att vem som helst skulle flytta in. En kv polis var inte vem som helst… fniss fniss fniss

.

.