.

Igår läste jag att Hinsehäxan var död. Hon skulle fyllt 80 år, om en vecka.

Lillemor Östlin var hennes namn och hon skrev en bok om sitt liv. Bokens titel: Honsehäxan.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lillemor-ostlin-ar-dod

Klicka på länken då får Ni se en bild på L Ö. Hennes biografi blev en dramaserie på Svt. Hon var den kvinnan som suttit längst i fängelse, mer än 25 år.

.

År 1970 fick jag möta Lillemor i Karlshamns polishus. Hon hade transporterats från Malmö med kriminalvårdens bil. Hon skulle tillbringa en natt i en cell i Karlshamn, innan hon skulle vidare till Växjö för utredning av nya brott hon misstänktes för.

.

Lillemors dotter uttalar sig i tidningarna och säger bl a att modern var positiv in i det sista av sitt liv. Jag håller med, jag minns Lillemor som en lättsam och trevlig person att ha att göra med när jag skulle avvisitera henne, innan hon låstes in i en cell för natten.

Jag måste bestämt låna hennes bok Hinsehäxan, på biblioteket.

.

Ett annat polisminne som kom över mig, för några månader sedan, hände i Skåne för 45 år sedan.

Jag körde radiobil då. Fick ett larm om att en man försökt att ta livet av sig med ett gevär. Mannen var 35 år. Han hade satt geväret under sin haka och skjutit av. Skottet tog snett, så halva käken var söndertrasad. Men av chocken och berusningen var han uppe och gick emot oss/polispatrullen. Han försökte att prata men det var svårt att förstå honom och tänder föll från hans mun. Ambulans kom till platsen och förde honom till sjukhus.

Under årens lopp har tankarna kommit: Hur gick det gör mannen? Gick det verkligen att lappa ihop en sådan trasig käke?

.

Nu i år fick jag svaret 45 år senare.

Polisen i Örebro måste gå ut med en efterlysning om en äldre mans identitet. Mannen hittades på ett tåg, utan biljett. Ingen kunde förstå vad mannen sa eftersom han hade bara en halv käke.

Polisen var tvungen att gå ut med ett anrop över hela officiella Sverige med efterlysninga om mannen. Polisen vr tvungen att gå ut med detta med halv käke.

Svaret kom från Skåne, ett vårdhem, mannen som var dement hade rymt från hemmet och satt sig på tåget till Örebro.

Stackars man … tänkte jag när jag förstod att det var den mannen jag mött efter ett självmordsförsök. Han var 35 år då och nu var han 80 år. Vilket förfärligt liv han måste ha haft. När han var frisk ville han inte leva, men som skadeskjuten då ville han det, trots sin svåra skada.

.