Under gårdagen fick jag erfara (positivt) vad Facebook kan ställa till md.
Polisvännen Jan i Motala lade ut ”Mitt polisliv” i den nystartade Faceebookgruppen ”Polisnostalgi”.
Jag som brukar ha en eller två besökare på min polissida varje dag.
Igår hade jag (såg på min statistik) att jag hade 50 besökare på mitt polisliv, på en enda dag.
Jag som inte har Facebook blev mycket imponerad. Jan skriver idag :
Kuriosa sett från min icke yrkesmässiga Polisbakgrund är att tonen är MYCKET god.
Jämfört med andra grupper där skitsnack och avundsjuka florerar.
.
.
Igår var det 50 år sedan vi påbörjade vår polisutbildning i Solna.
Vi 19 i samma grupp, har under åren försökt att ha koll på varandra om var vi jobbade som polis någonstans i Sverige.
.
Igår fick jag vetskap om att Staffan avled i höstas. Elsie-Mari dog nu i april 2019.
Jag blev ledsen över att min bänkkompis Elsie-Mari är död. Vi satt i bokstavsordning och hon och jag kom varandra väldigt nära.
.
Elsie-Mari och jag år 1969.
Vi är klädda i polisens arbetsoverall.
.
Elsie-Mari hade en underbar handstickad ulljumper – gick i gula färger – hon hade sjlv stickat den i tre olika färger.
En jumper som blir outslitlig med dessa tredubbla garne,r stickade på en o samma gång.
.
Min beundran var stor över hennes jumper.
Hon frågade då om hon fick sticka en liknande jumper till mig, om jag betalade ullgarnet på 300 kronor .
Absolut ville jag det, men min jumper skulle gå i rött.
Min älsklingsfärg.
.
Här ovan ser Ni min vackra jumper. Nytaget foto!
Man sliter inte upp en sådan tjock jumper. Stickad på rundstickor och det betyder att man måste klippa upp för ärmarna. Och sedan sticka ärmarna. Man måste vara mycket säker på vad man gör, när man klipper i det nystickade.
.
För 15 år sedan fick jag ett postpaket med två vackra handstickade grytlappar av Elsie-Mari.
Hon berättade att hon numera stickar jumprar i nio olika garner.
Hur kan man hålla reda på alla dessa garner. Men som Ni ser är avigsidan lika vacker.
.
.
TACK Elsie-Mari för vår långa vänskap.
.