Norje: bilder före och efter – det gillar jag…

 

Var i onsdags och hälsade på i Norje, mitt gamla foster hem, som jag sålde år 2011. Köparna är väldigt gästvänliga = med andra ord de välkomnar mig dit att hälsa på. DET UPPSKATTAR JAG VERKLIGEN

I onsdags blev det fika i den underbara trädgården, som de gjort om till en skön oas.

Redan vid grinden, känner jag igen mig. Samma gamla grind finns kvar, den som jag växt upp med.

Sommaren 1945 togs denna bild på mig som fyraåring. Grinden syns i bakgrunden.

Bild från år 2011 det året jag sålde huset.

Lägg märke till det stora trädet i bakgrunden. Robinia, det planterades runt 1920 och finns fortfarande kvar.

Den gamla stentrappan till husets veranda finns kvar år 2024.

År 1948 satt jag på samma stentrappa med flera katter i famnen. Katten är fortfarande mitt älskningsdjur.

Här har min fosterfamilj odlat majs. Deras bror hälsade på frpn Amerika och hade majskornen med sig till Sverige. Köksdörren ser man i bakkrunden.

År 2024 måste jag ställa mig på samma plats där majsen växte.

April 1945.

Januari månad samma år ”landade” jag i Norje. Efter att ha skickats runt som ett paket med en lapp om halsen, sedan november 1944.

Jag minns när fotot togs. Det var så mycket pysslande med mig ny fin kappa fick jag. Lådkameran plockades fram och jag ställdes mot söderväggen där det fanns en källartrappa. En penséblomma plockades i all hast som jag skulle hålla i handen medan fotot togs. Jag kände direkt att här ville jag vara länge hos dessa snälla tanter.

År 2011 när jag såöde huset, såg källardörren ut så här.

År 2024

Jag är glad över att vara tillbaka vid ”källardörren” år 2024.

År 2011 såg mitt badrum med det gamla gjutjärnsbadkaret från år 1939.

Nu år 2024 finns det vackra gamla badkaret ute i trädgården med växter i. Va bra att man kan tänka utanför boxen!

En bild från 1950-talet. I bakgrunden ser man hönshusen.

År 2024 finns fortfarande hönshusen kvar.

I Karlshamn på min loftgång har jag kvar hönsens vattengryta. I den har jag grov sand som jag sandar med när snö och halka ställer till det för mig på loftgången.

Utvändigt är grytan emaljerad i en vacker mörklila färg och utvändigt har den en vit färg i emalj. Jag kommer ihåg att grytan med den runda bottet grävdes ner i marken till hälften, då blev det lagom för hönsen att få böja sig ner för att nå vattnet.

Underbara timmar i min barndoms paradisställe. TACK FÖR BESÖKET

Gamla stora trädet finns kvar men flaggstången är ny.

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

  1. Ulla Lennartson

    Hej ! Kommer så väl ihåg det som jag ser på bilderna från vår barndom. Det är ju jättefint nu också. tänk vilken tur att just dom köpte ditt älskade barndomshem. Tänker ofta på dej och förstår dej när jag läser din Blogg.Kram till dej från Ulla i Örnavik

Kommentering avstängd.