.
Här ser Ni ”mitt” hus som jag bor i just nu på tredje våningen.
Huset är ”L-format” just foten på ”ellet” syns inte på bilden.
Men
i samma hus bodde jag även på 1970-talet tillsammans med mina barn.Men då på fjärde våningen.
Märkligt att det blev så!
Huset bggdes av ”spannmålskungen” Cederlund år 1966.
En arkitekt ritade det, men tyvärr, jag känner inte till namnet på denne.
Hyran betalade man då i kontanter direkt till ägaren på hans kontor, i den delen som inte syns på bilden.
Fantastiskt att bo så nära jobbet, polishuset låg/ligger tvärsöver gatan.
Mina barn tog genvägen över polishusets gård när de begav sig till och från skolan, Numera har inte allmänheten tilltäde till polishusets gård. Sedan en lång tid tillbaka är polistomten omringad med ett högt stängsel.
.
NONE
Så här såg min lägenhet ut år 1971 och ser likadan ut år 2018.
Den är så välplanerad.
Den verkar mycket större just för att man kan ”springa” runt i den.
Andra lägenheter man kliver in i är det oftast en smal korridor med dörrar till de olika rummen.
Ganska så trist!
.
År 1971.
Mina barn i stora rummet.
Tavlorna på väggen har kompisar till mig målat. Jag har tavlorna fortfarande uppe på en vägg, Inte i stora rummet utan i den smala ”innekorridoren” Ni ser på ritningen.
.
Måste nämna soffan som mina barn sitter i.
Köpt i en möbelaffär utanför Karlshamn, den finns inte löngre. Man kunde ha den som en vanlig soffa och så kunde man ha den som en extrasäng. Man tog då bort de stora kuddarna och fällde ett ryggstöd mot väggen. Sängkläder förvarades undertill i ett fack avsett för detta. En underbar vacker soffa som höll i så många år. Men jag var tvungen att kassera den och det var först i slutet av 1990-talet.
På bilden är soffans kuddar tillbakskjutna plus även ryggstödet.
Vilken kvalité!
.
Trångt att ta foto – här hänger damerna – på en vägg i ”innekorridoren”.
.
.
.