Med denna hållbara LUCIA = bemålat trä, önskar jag Er alla en fin luciadag, var Ni är befinner Er.
Denna trälucia har mina barn växt upp med. Hållbar och alltid modern.
.
Kommentera →Med denna hållbara LUCIA = bemålat trä, önskar jag Er alla en fin luciadag, var Ni är befinner Er.
Denna trälucia har mina barn växt upp med. Hållbar och alltid modern.
.
Kommentera →Jag har slutat med att baka mandelmusslor till jul
.
Jag har gett bort alla mina musselformar som man har när man bakar mandelmusslor.
Jag fick ärva en stor mängd musselformar av modernt snitt.
Här ovan ser Ni nio antika musselformar, även dessa fick jag ärva.
De moderna musselformarna gav jag bort till min svenska släkt i Norje.
De antika musselformarna fick ett av mina barnbarn till mig.
.
Visst är det en trevlig tradition att använda samma musselformar år efter år. Sedan är det gott också. Särskilt gott tillsammans med sylt och grädde.
Nej…
man har inte samma ork längre att hålla på alla jultraditioner.
.
Kommentera →Så fort mitt halvtidsjobb är över – ja, då måste jag – klättra upp på en stege och plocka fram mina julsaker. Nästa vecka är jag ledig hela dagar. Då har jag bara fotvården en förmiddag den veckan. Annars är det slut på ”måsten” det ska bli skönt.
.
Här ovan ser Ni min – tror jag – äldsta julsak. Fått ärva och jag brukar ha den som en julprydnad på min ytterdörr. I mitt fosterhem hängde den på en vägg i stora rummet kallad ”stuan”.
.
Den här julskjärnan med belysning har funnits i mitt fosterhem. Men redan i slutet av 1960-talet fick jag den som en gåva.
Fortfarande nu år 2019 tycker jag mycket om den. Dessutom är den lättplacerad i något fönster.
.
Denna guldglänsande julprydnad köpte jag själv från tidningen Femina på 1970-talet.
Jag brukar ha den hängande i en dörröppning. Återigen får jag då stå på stege. Som äldre bör man inte göra det, men jag lovar att vara försiktig.
.
Kommentera →På mitt matbord har jag alltid en duk. Aldrig vaxduk!
Just nu har jag på mitt matbord denna vackra handbroderade duk i linne.
Även när mina barn bodde hemma var det en duk på bordet i linne eller bomull.
Varför?
Jo, jag har växt upp med vackra dukar. De var hemvävda och det var handbroderade dukar.
Får man då ärva dessa vackra saker ja, då måste de användas. Går inte att slita ut, de vackra sakerna kommer att finnas i flera generationer till.
På bilden ovan ser Ni en handbroderad duk i linne. Jag har själv sytt/broderat mönstret.
Var då i 11 – 12:s åldern. Det fanns ingen TV på den tiden och det fanns inte många lekkamrater runt om där jag bodde i Norje. Var då lämpligt att hålla på med något konstnärligt.
Broderi är ju en konstart som nästan försvunnit, men för mig var det intreant att få skapa.
Jag har sedan fortsatt att skapa. Nu på äldre dar är det målning av tavlor som är mitt stora intresse numera.
.
Förutom att äta mina måltider på vacker linneduk så har jag alltid en servett av l inne, aldrig pappersservett.
När mina barn bodde hemma hade vi också linneservett. Då fanns det också servettringar, så vi kunde hålla reda på vems servett som tillhörde vem.
.
.
.
.
Kommentera →Jag har ärt så mycket vackra dukar, här oven ser Ni en julduk. Vackert broderad med tomte och julstjärnor.
.
I en kista har jag dessa fina dukar. Denna broderade duk har jag manglat så fint efter julen 2018.
Just den duken ger mig så ljuva julminnen. Duken låg alltid på ett bord i ”stuan” under jultid.
Men jag upptäckte juldukar som var omanglade. Jag har bara tvättat och sedan inte (orkat) mangla dem. Slarv av mig!
Tvättstugan bokad idag då blev äntligen juldukarna manglade.
.
.
.
.
Klart!
Lätt när man har en elektrisk mangel.
.
Medan tvätten skötte sig själv i tvättstugan kokade jag ärtsoppa.
Hemlagad ärtsoppa är så gott. Tre burkar med ärtsoppa frös jag in. Gott att bara värma när man kommer hem kl 12 efter mina halvtidsjobb.
.
Kommentera →
En rosa Lovikkavante, fyra cm lång.
Vad skall man ha en sådan liten vate till, undrar Ni?
Har Ni ingen fantasi?
.
Lovikkavanten är ett bokmärke.
Trots sin litenhet har vanten en tumme. Skickligt stickat.
Det är vår ”ledare” i målargruppen NORDENMÅLARNA
som stickat den. Maja gav alla oss alla nio en hemstickad Lovikkavante. TACK!
.
.
Kommentera →Ett vanligt brev kom brevbäraren med under gårdagen.
Brev som en brevbärare lägger i min brevlåda är man inte bortskämd med. På utsidan av brevet var kuvertet märkt ”Polisen Malmö”.
Vad vill polisen i Malmö mig????
När jag öppnat brevet, ja, då såg jag att det var en inbjudan till Lucia-kaffe i polishuset i Karlshamn.
TREVLIGT! Tack för inbjudan!
Undras vad brevbäraren tänker, när han ser att den gamla damen får brev från polisen. Undras vad hon har gjort….
.
Kommentera →Stilig, vacker gran pryder vårt torg sedan gårdagen. Idag har granen fått belysning.
Mulen, mörk dag idag men granen ger oss lite ljus och glädje.
Granen är en kungsgran och är 14 meter hög.
Karlshamns kommun har fått granen av en privatperson. Den har växt i en skog väster om Karlshamn.
.
Kommentera →I början av detta året fick jag detta trevliga postpaket tillskickat till mig, från en för mig okänd kv författare.
Boken var HUSDJURET och författare Camilla Grebe.
Boken blev år 2017 utsedd till ÅRETS BÄSTA KRIMINALROMAN av DECKARAKADEMIN.
Plus utsedd till Nordens bästa spänningsroman 2018.
.
I det personliga brevet som följde med bokpaketet skriver hon att nästa bok skall handla om ”tre generationer kvinnliga poliser som jagar en och samma mördare”.
Hon ville veta hur det var att arbeta som polis i de olika tidsperioderna. Just därför tog hon kontakt med mig. Hon hade hittat min hemsida där jag lagt upp med text och bilder på mitt polisliv. Ni ser i menyn ovanför MITT POLISLIV där finns länken som hon hade hittat.
.
Nu är boken färdig. SKUGGJÄGAREN heter den.
.
SVENSKA DECKARAKADEMIN nominerade hennes bok…
.
Och hon vann igen – bästa år 2019.
GRATTIS Camilla! Jag är mallig över att du tog kontakt med just mig. Ska bli väldigt spännande att få läsa boken.
.
.
Vimmerby Tidnings reportage om författaren och boken. Som Ni ser nämner hon mig i samtalet med journalisten.
Som Ni märker så händer det oväntade saker även i en lugn pensionärstillvaro, i Karlshamn.
.
Kommentera →Kjell GG i berättartagen.
Som vanligt var vi tre – som byggt upp polismuseet på plats. Kjell GG, Mats W och jag.
.
.
.
.
.
.
Tack för att Ni besökte vårt polismuseum i Karlshamn!
Ni andra som önskar besöka polismuseet kan skriva några rader till undertecknad:
marjattatitoffsnabelagmail.com
Kom ihåg att polismuseet är öppet varje helgfri måndag och att anmälan måste ske minst en vecka innan. Öppettiden är mellan kl 15 – 18.
Välkomna!
.
Kommentera →