Öppna era hjärtan – berättelsen om hur islam blev Sveriges näst största religion och Sverigedemokraterna landets näst största parti

författare Simon Sorgenfri

.

Jag bor numera i Malmö och och islam blir jag påmind om dagligen. Ska bli intressant att läsa boken hur islam blev så stort. I Blekinge har jag växt upp och arbetade i Malmö som polis i 20 år. År 2002 återvände jag till västra Blekinge och fick där i min kommun uppleva hur SD växte fram med sölvesborgaren Jimmie Åkesson som ledare för partiet. Jag har följt J Åkesson på nära håll nu skall det bli intressant att få föja ”den andra sidan” att se islams framfart.

.

Jag var på torget samma dag som knivmordet ägde rum. Jag lämnade torget 30 minuter före dådet.

Här på mitt boende väckte mordet ledsamheter eftersom kvinnan i 50 års åldern var så välkänd för så många eftersom hon haft sin butik vid torget i över 20 år.

Det var en man 50 år gammal  som knivmördare henne på förmiddagen kl 10.

På torget finns en minnesplats.

.

Jag kom till Sverige under kriget från Finland. Jag kom till ett kärleksfullt hem i västra Blekinge.

År 1945

Jag sitter i min fosterfamiljsträdgård i den lilla byn Norje.

Jag var en tilltuffsad litet barn. Funderade mycket på varför min mamma gjorde så mot mig. Skicka iväg mig med en adresslapp om halsen utan att tala om vad som skulle hända. Att hamna ensam i ett främmande land utan att förstå språket. Efter mycket grubbel och funderingar kom jag fram till att det var jag som inte varit snäll det var därför min mamma gjort så mot mig.

Här står jag framför min fosterfamiljs södra gavel med källardörren. Hemma i Karelen/Finland hade jag lärt mig att när man hörde flygplan i liften, när man var ite och lekte då skulle man snabbt springa ner i husets källare för att ta skydd om flygplanen bombade.

I Norje fortsatte jag att springa ner i fosterfamiljens källare. Jag minns att jag blev utskrattad över mitt beteende. Men för mig var det blodigt allvar – JAG SPRANG FÖR LIVET

……….

……..

Jag fick stanna kvar i mitt fosterhem. Mitten av 1980-talet fick jag ärva mitt fosterhem.

Mitt älskade fosterhem.

Jag är konstnärlig så trädgården prydde jag med olika installationer.

År 2011 sålde jag mitt fosterhem.

Trots att det gått så många år sedan jag lämnade huset kan jag fortfarande känna doften av nytvättad utetorkad tvätt. Sådan ljuvlig frisk doft.

………………

Jag sålde huset till rätt köpare. Trädgården visas upp för allmänheten vartannat år under rburiken TUSEN TRÄDGÅRDAR

Tänk om min fosterfamilj vetat om detta att trädgården är så fin. Dessutom har en månadstidning haft ett reportage om trädgården på sju sidor. Jag är stoöt och glad över att huset och trädgården finns i detta fina skick.

……….

Se tre bilder från månadstidningen.

..

Jag tycker bäst om att handla mina kläder i vanliga butiker. Där kan jag omedelbart se om färgen passar mig och se om storleken på plagget verkligen är min storlek.

Men då och då blir det inköp av kläder över nätet. Denna bild på en klänning föll jag för direkt = MÅSTE BARA HA

Nu är klänningen min!

Storleken blev bra och även färgen på klänningen passar mig.

Jag gillar kläder utan midja. Under hela mitt vuxenliv har jag aldrig haft någon midja så kläder under alla år har varit lösa och lediga runt midjan.

.

För tio månader sedan bytte jag bostadsort. Flyttade från Blekinge till Malmö.

Det betyder att jag lämnar min gamla vårdcentral, min tandläkare, min frissa och min fotvård.

Att vårdcentral blev enkelt var en överraskning den finns nära bara tvärs över gatan från mitt boende. Frissa och fotvård visste jag att det fanns i huset, behöver aldrig ta på något ytterplagg för att gå dit.

Att ordna en ny tandläkare var det svåraste. Det blev en tandläkaremottagning några km från min bostad.

Spännande med en ny tandläkare. Men inredningen i väntrummet gjorde mig glad.

Väntrummet var så vackert estetiskt inrett att jag bara sjönk ner i en stol utan att vara rädd för min behandling som väntade.

Ni undrar säkert om tandläkaren var bra  – JA DET VAR HAN

Han tog stor hänsyn till min tandläkarskräck. Jag går gärna dit igen!

.